Human flyktingpolitik eller självbedrägeri eller gigantiskt hyckleri?
Knivarna slipas nu inför den socialdemokratiska partikongressen. En högljudd fraktion inom paritet kräver en återgång till den s.k. generösa flyktingpolitiken före den 24 november 2015. Drygt 160.000 kom under 2015, plis ett okänt antal, som bara steg på bussen i Trelleborg, utan att ens låta registera sig. Av Sveriges 10 miljomer invånare har drygt en fjärdedel invandrabakgrund. Kommer det att finnas några svenskar kvar om 100 år. Det är ju varje svensk kvinnas plikt att göra abort, om hon inte redan har gjort karriör och har svärt att försörja ett barn. Den pliktmoralen är okänd för de nyanlända.
Sveriges produktion av livsmedel räcker till fem miljoner munnar. Vi ska lära oss äta insekter. Det propageras för insktsdieten. Runt våra storstäder grävs Sveriges bästa jordbruksmark upp, för nya villakvarter, motorvägar, och köpcentra med dess enorma parkeringsplatser. I andra världsdelar huggs skogar ner, småskaligt jordbruk ersätts med planteagedrift av monokulurer med energigrödor i klimatalarmismes tecken. Södra halvklotets småbönder drivs in till städernas växande slumkvarter. Marknadspriserna på mat stiger, så att den fattige inte kan köpa mat. Världens livsmedelsreserver räcker bara en månad.
I Sverige fantiserar verklighetsfrånvända polktiker om en svensk folkängd på 30 miljoner inom nnågra decennier. Blir detta verklighet, måste Sverige importera 5 / 6-delar av all mat som kommer att ätas i landet. Svenska importörer ska alltså konkurrera med södra halvklotets svältande befolkningar, och med FN, som är en storköpare. Varför flytta flera miljoner människor tiill ett land som inte ens i nuläget är självförsörjande på livsmedel? Varför ska Afrika exportera vatten till Sverige? Frukt och grösaker innehåller 75 % vatten.
Många flyktingar har hemska upplevelser bakom sig. Men är det ett argument för att slita upp dem från deras egen miljö och placera ut dem i ett främmande land, med ett främmande språk och en i deras tycke konstiga värderingar, när de ändå har kommit i säkerhet? På bilen ser du flyktingar från den belägrade staden Mosul på väg mot den irakiska arméns posteringar.
De har vandrat två - tre dagar utan mat och vatten och under beskjutning från invandrarna som har stulit deras stad, deras hem. Det är sanningen. De som har kommit till Syrien och Irak för att bygga ett "kalifat" är illegala invandrare från andra arabstater, samt från Europa och USA. I det hierarkiska IS-samhället har amerikanerna högsta status, européerna näst högsta. De har flyttat in i de finaste husen, i Mosuls överklasskvarter, vars invänare, som haft gott om ekonomiska resurser har flytt i ett tidigt skede. IS-män, som själva är födda i Syrien eller Irak, de finns förstås också och är de som får offra sina liv för den framryckande irakiska armén, har lägsta status i kalifatet. Detta får inte sägas, men de ledande terroristerna, som har förslavat, fördrivit eller terroriserat lokalbefolkningen, är invandrare. Det är en domino-effekt. De fördrivna blir de nya invandrarna - ett annat land långt borta.
De svenskar, som skriker högljuddast om en "human asylpolitik", och skriker "rasister" åt alla som försvarar alla folks rätt till sitt eget land, försöker nödtortigt dölja att de har starka sympatier för terroristerna. Det talar sig varma för "fred" - för en "fred" som gör miljoner människor till flyktingar från sina egna länder. Nu kräver de att uppehållstillstånden, som ges till flyktingarna, ska vara permanenta.
Samtidigt som hjältarna i den irakiska armén kämpar sig fram meter för meter inne i Mosul. Och då och då gör uppehåll i eldgivningen, för att de civlia som har lyckats slita sig ur terroristernas grepp, ska kunna ta sig ur staden. Till friheten och säkerheten och matransonerna som delas ut av andra soldater i den irakiska armén. Till hoppet om en framtid i sitt eget land.
Sammtidigt pågår en annan flyktingkatastrof, utan att de flyende kan skönja något framtidshopp. 3,6 miljoner människor är på flykt inne i och ut ur Sydsudan. 20 miljoner har drabbats av akut svält. Att det finns 60 miljone flyktingar i världen förefaller redan vara en mycket föråldrad uppgift. Så, låt oss vårda vår självbild och image som goda människor, som ger permanenta uppehållstillstånd till människor, som dock har ett hopp om att kunna återvända hem.
Katastrofen är så ofattbart stor, så att vi inte kan ta in den och tänka rationellt.
Kommentarer
Trackback